Vad är en disk?
En disk (lat. Discus intervertebralis) är en liten, fibrös broskskiva mellan två kotor, som består av två delar: anulus fibrosus, vilket är den yttre fibrösa ringen som fixerar disken i sin position, och nucleus pulposus, vilket är en flytande gelékärna. På grund av den höga vattenhalten i nucleus pulposus fungerar varje disk som en liten kudde eller en liten stötdämpare mellan de enskilda kotorna.
När tryck utövas på diskarna förlorar de sin vätska. Detta gör att en person krymper upp till tre centimeter under dagen. Vid avlastning av diskarna, det vill säga i liggande position, suger diskarna upp vätskan igen som en svamp. Genom att pressa ut och suga upp vätskan förses diskarna med näringsämnen, eftersom de inte längre har blodkärl efter 20 års ålder, när tillväxten har avslutats. Tryckväxlingen mellan belastning och avlastning är alltså en av grundförutsättningarna för diskarnas ämnesomsättning. Mänsklig rörelse underlättar denna tryckväxling.
Var sitter disken?
Diskarna ligger mellan de enskilda kotorna i ryggraden (bestående av halsryggen, bröstryggen och ländryggen) och förbinder kotorna flexibelt med varandra. Undantag utgör förbindelserna mellan skallen och första halskotan samt mellan första och andra halskotan – här saknas diskar. Totalt har en intakt ryggrad 23 diskar, som utgör ungefär en fjärdedel av dess totala längd.
Vilken funktion har disken?
Diskarna fungerar som stötdämpare eller buffertar mellan de enskilda kotorna. Eftersom de själva är elastiska tack vare den flytande gelékärnan, bidrar de till ryggradens rörlighet. Utan diskar skulle kotorna ligga direkt mot varandra och blockera eller haka i varandra, vilket skulle vara mycket smärtsamt. Diskarna skyddar också ryggmärgens nervfibrer.
Vad är ett diskbråck?
Med stigande ålder minskar diskens vattenhalt och därmed dess elasticitet. Om den fibrösa ringen, som omsluter diskens mjuka kärna, blir skörare till följd av detta, kan det hända att gelékärnan buktar ut. I detta fall talar man om en diskbuktning. Om den fibrösa ringen till och med bryts igenom av gelékärnan, är det ett diskbråck. Disken faller så att säga framåt.
Diskbråck förekommer oftast i ländryggen, alltså i den nedre delen av ryggraden. Detta beror på att ryggraden här utsätts för betydligt större belastning än till exempel i halsryggen. Övervikt, långvarigt stillasittande arbete, brist på motion och felbelastningar (osteochondros) spelar en stor roll i detta sammanhang.
Varför gör ett diskbråck ont?
Besvären som ett diskbråck orsakar beror på var det uppstår, hur allvarligt det är och om nerver respektive nervrötter är involverade. Om diskbråcket trycker på nervrötter som tränger ut från ryggmärgen i ländryggen, orsakar detta primärt smärta. Denna smärta beskrivs ofta som ihållande, stickande och förvärras vid rörelse. Mest känt är ischias, som kan stråla ut över sätet och ner i benet och i folkmun ofta kallas för "ryggskott". I halsryggen uppstår vid diskbråck nacksmärta och smärta som strålar ut i armen.
Hur kan jag förebygga diskbråck?
De vanligaste orsakerna till diskbråck är brist på motion och därmed försvagad rygg- och bukmuskulatur. På grund av den tekniska utvecklingen rör vi oss allt mindre i vardagen och i arbetslivet. Mer än två tredjedelar av alla anställda rör sig mindre än en timme per dag. Som huvudorsak anges bristande motivation – och tidsbrist. Därför är det klokt att redan på jobbet se till att man rör sig kontinuerligt. Direkt på kontorsstolen, där man ofta sitter upp till 10 timmar om dagen.
Mer rörelse med Aeris kontorsstolar
Aeris aktiva stolar, som Swopper och 3Dee, erbjuder en meningsfull lösning för detta. Tack vare en speciell 3D-teknik möjliggör de inte bara naturlig och självorganiserad rörelse när man sitter, utan de utmanar och främjar den också. Denna typ av rörelse motsvarar människans naturliga rörelsebehov: spontan, intuitiv, fri i alla riktningar och självorganiserad. Genom 3D-rörelsen elimineras ensidiga tryckbelastningar på diskarna. Den vertikala svängningen belastar och avlastar diskarna och stödjer därmed näringsförsörjningen. De förblir därmed friska och elastiska. Det rörliga, dynamiska sittandet stärker dessutom buk- och ryggmuskulaturen och förebygger därmed ryggbesvär och diskbråck.
Referenser
Active Office: Warum Büros uns krank machen und was dagegen zu tun ist, Josef Glöckl und Dieter Breithecker, Springer Gabler Verlag, 2014
