Vad betyder hjärnaktivitet?
För att svara på denna fråga bör vi först fastställa vad hjärnan egentligen är. Hjärnan är den del av det centrala nervsystemet som finns i huvudet – åtminstone är det så hos ryggradsdjur, inklusive människor. Enligt dagens kunskap styrs det mesta i människokroppen från hjärnan. Detta sker genom starkt nätverkade neuroner, det vill säga nervceller. Tänkande, perception, känslor, agerande, rörelse, reaktion etc. är, enkelt uttryckt, impulser som sker mellan dessa neutroner och information som överförs.
Eftersom en mänsklig hjärna består av ungefär 100 miljarder neuroner sker en livlig kommunikation, vilket kallas hjärnaktivitet. Informationen far alltså ständigt fram och tillbaka i hjärnan. Även när vi sover sker en förvånande hjärnaktivitet. Forskare kan visualisera denna aktivitet med hjälp av ett EEG (elektroencefalografi). Då mäts och registreras spänningsvariationerna i hjärnan.
Hur mäts hjärnaktivitet?
För att kunna mäta hjärnaktivitet med hjälp av ett EEG sätter – beroende på anledningen till undersökningen – en vetenskapsman, en forskare eller en läkare elektroder på försökspersonens huvud (enskilt eller som en mössa). Spänningsvariationerna som uppstår i olika tillstånd och under olika aktiviteter i hjärnan eller mellan neuronerna, leder också till spänningsskillnader på skalpen och därmed mellan elektroderna. Frekvensen och intensiteten av dessa spänningsvariationer kan visas som kurvor på en datorskärm.
Varför mäts hjärnaktivitet?
Hjärnaktivitet mäts av många olika skäl: av allmänna forskningsskäl, av medicinska skäl som en misstänkt sjukdom, men också för att förstå sömnstörningar, som kan undersökas bättre med hjälp av en mätning. Beroende på resultaten från ett EEG kan det vara meningsfullt att utföra ytterligare undersökningar med en så kallad funktionell magnetresonanstomografi. Det handlar om en tomografi av hjärnan eller delar av hjärnan.
Funktionell magnetresonanstomografi används oftare vid undersökningar av upprepade stimuli. Ett upprepat stimulus innebär att försökspersoner reagerar på vissa tillstånd eller löser vissa uppgifter och måste utföra handlingar vid ett fördefinierat resultat (t.ex. "Tryck på knapp A när du ser objekt B"). De registrerade data kan jämföras med resultat från en annan uppgift eller med data från en vilofas, där inga uppgifter behöver lösas.
Hjärnaktivitet har också mycket att göra med en god blodcirkulation i hjärnan. Om en kropp eller en hjärna är aktiv, kan detta ha en positiv inverkan på blodcirkulationen i hjärnan. Genom mätning av hjärnströmmar kan man fastställa hur blodcirkulationen och den mentala konditionen i en hjärna är. Om hjärnan är väl genomblödd, leder även detta till spänningsförändringar mellan neuronerna, vilket kan mätas med ett EEG. På samma sätt kan hjärntomografin mycket tydligt visa vilka hjärnområden som är bättre eller mindre väl genomblödda i vilo- eller aktivitetsfaser.
Rörelse och hjärnaktivitet
Det står i alla fall klart att rörelse positivt stödjer hjärnaktivitet. I flera studier och undersökningar har det fastställts att dynamiskt eller aktivt sittande – som till exempel på en Aeris Swopper – främjar en bättre blodcirkulation i hjärnan, vilket leder till högre hjärnaktivitet. Detta resulterar i bättre koncentrations- och prestationsförmåga.
